Syskonrelationen är den längsta vi har. Hur ska vi ta vara på den? Vad kan den betyda för oss genom åren ? Vad var det i uppväxten som formade den. Hur gör vi om den inte fungerar? Hur kan vi som föräldrar hjälpa våra barn att få en bra syskonrelation ? Ett spännande del av våra liv som vi inte tänker så mycket på.
• Vänner är livsviktiga – vänskap måste odlas
Vi har vänner för olika behov t ex Den bästa vännen, den vilda vännen, Mannens och kvinnans vän, nätvännen. När livet rasar behövs vännen: Längre livslängd, Minskad risk för vissa sjukdomar, Mindre risk för depression eller nedstämdhet vid sorg. . . . Det är bra med vänner till vardags : Roligare att vakna och gå upp, någon frågar efter mig . . . Vänskap måste övar – så här gör man.
• Barnbarnen – vår förunderliga glädje och oro.
Ett föredrag om relationen mellan mormor/morfar – farmor/farfar och barnbarnen och deras föräldrar.
Viktiga skeden i livet då allt förändras. Varför i alla sina dagar ska man ha barnbarn . Varför i alla sina dagar ska man ha bestefar och bestemor. När börjar jobbet med att bli bestefar och bestemor. När mitt barn blir förälder. Barn måste få vara barn – vad innebär det. Extra viktigt – extra svårt – t ex bor långt borta – inte får träffa.
När dom är hos oss. Vara barnvakt.
Mor- och farföräldrars rättigheter – Barnbarnens rättigheter.
• Först, sist eller ensambarn
Hur påverkar vår placering i syskonskaran våra liv och vår självskänsla? Tar storasyskon större ansvar? Är det alltid så att storasyster blir ansvarstagande och gifter sig med en lillebror ? Klarar endabarn bättre av att vara ensam? Måste storebror som har många bröder bli chef?? Blir småsyskon alltid bortskämda? Hur kommer tvillingar in i detta samspel ? Kan syskonskapet t o m påverka våra sjukdomar och hur länge vi lever ? Hur blir det på våra arbeten – vilka arbetsgrupper fungerar bäst ? Hur ska vi placera ihop anfallsspelare och backar ? Vad kan vi föräldrar göra för att underlätta för våra barn när dom kommer ut i skola och arbetsliv? Och vad kan vi som vuxna ta tag i när vi förstår hur vi kanske styrts .
Med humor och stor kunnighet beskriver Lennart Björklund hur platsen i syskonskaran kan påverka oss hela livet, men också hur vi ska tänka och hantera det.
• Mötet med barn och föräldrar vid sorg och död
Hur barn förstår döden i olika åldrar. Hur barn sörjer i olika åldrar. Att förstå och bemöta det enskilda barnets sorgereaktioner. Att förstå och bemöta föräldrar vid ett barns död. Syskon, mor- och farfaräldrar blir ofta bortglömda – hur skall de hanteras? Hantering av dödsfall i skola/barnomsorg när ett barn fått sorg eller när ett barn i klassen/gruppen dött. Strukturerat klassamtal vid svåra händelser. Hantering av den stora olyckan/katastrofen.
• Mötet med barn och föräldrar vid skilsmässa
Vad händer mellan de vuxna före och under en skilsmässa? Att känslomässigt avsluta och inte avbryta ett äktenskap. Sorgens och bearbetningstiden för de vuxna och barnen. Barnens motkrav på föräldrarna till exempel: Att få förberedas ordentlig. Att få vara med i diskussionen om var de ska bo, men inte bestämma. Att slippa dras in i föräldrarnas konflikt. Att aldrig behöva höra en förälder tala illa om den andra. Att få hjälp med sina olika känslor exv skuldkänslorna.
Hur ska skola och förskola möta föräldrar och barn? Hur är det att arbeta med barn och möta föräldrar, var gör jag av mina känslor och tankar?
• Vänner – en viktig del av livet
Ensam är stark ??? När livet rasar behövs vännerna – längre livslängd, snabbare återhämtning vid en del sjukdomar. Vänskap ger bättre självkänsla. Vänskap kan läras. Vänskap måste övas.
Finns det olika slags vänner ? Olika vänner för olika behov?
Vänskap är något man gör – ingenting man få ???
• Levnadsberättelse
Varför göra sådan? T ex: När du är borta är det ingen som vet hur det var. Dina barn – barnbarn förstår dig och ditt liv bättre. För min egen skull: Hur blev jag sådan här, hur blev mitt liv så här? Man kan reda ut och försonas med både levande och redan döda. Den sanna historien befriar. Skapa mening med livet – skapa mening i livet. Kan jag se min livslinje? Jag är framme vid tiden för sammanfattning av mitt liv.
Hur ärlig ska jag vara ? Vilka ska få se det/läsa det ? T ex: Inte lämna ut mig eller någon annan så det skadar. Det jag känner skam eller skuld för. Det som är ytterst privat – allmänmänskligt.
Det kan inte jag – Mina motstånd T ex: Jag kan inte skriva – jag är ingen författare. Jag gör mig märkvärdig. Vad ska andra tycka? Det blir så lite – ingen idé. När ska jag få tid till det?
• Relationer i vårt liv
Vem är jag i förhållande till andra människor
Vilka relationer har jag ? Har jag självkänsla – självförtroende – för lite – för mycket. Hur var det under uppväxten Tror jag på kärlek/omsorg – vad har jag med mig. Litar jag på människor jag möter . Vad har jag mött Vilka känslor/personlighetsdrag klarar jag av hos andra – hos mig själv t ex vrede, vänlighet, gråt, bitterhet. Vid alla möten – all kontakt försök få en relation – så här gör man. Vem visar jag upp för andra ? Vad säger mitt kroppsspråk ? Kan jag de sociala koderna ? Det är aldrig för sen att utvecklas !
• Mötet med mig själv och andra när krisen drabbar
Krisen – en definition; Vad kan förorsaka en kris i mitt liv? Krisens tidsförlopp. Reaktioner under första timmarna, första tiden, sen. . . Vårt sätt att reagera är både lika och olika – psykiska – kroppsliga reaktioner. Första hjälpen vid kris. Vad är viktigt för överlevnaden ? När någon går vilse i sin kris – hur kan vi hjälpa? Kvinnors och mäns olika sätt att reagera vid kris. Kan man förbereda sig ? Vad ger ett tryggt liv i med- och motgång?
• Fysisk och sexuell kontakt
Skillnad – fysisk närhet – intimitet – sex
Är du en fysisk person – en sensuell person – en sexuell person? Är du trygg i Din kropps behov av fysisk närhet. intimitet och sex ? Kan Du skilja ut Dina behov av fysisk närhet, intimitet/sensualitet och sexualitet ? Olika slags närhet – det lilla barnet , Massage på förskola, hälsningar, taktil massage, Vad händer vid vänlig fysisk beröring – vid oönskad beröring, Hudhunger-hudtörst, En mogen sexualitet, en mogen närhet – Hur blir vi trygga? Vad har vi med oss från barndom – Hur kan vi utvecklas
• När livet gör oss illa – mötet med människor i kris
Krisen – en definition; Vad kan förorsaka en kris i mitt liv? Krisens tidsförlopp. Reaktioner under första timmarna, första tiden, sen … Vårt sätt att reagera är både lika och olika – psykiska – kroppsliga reaktioner. Första hjälpen vid kris. Vad är viktigt för överlevnaden? När någon går vilse i sin kris – hur kan vi hjälpa? Kvinnors och mäns olika sätt att reagera vid kris. Kan man förbereda sig ? Vad ger ett tryggt liv i med- och motgång?
• Barn behöver gränssättning
Varför vi inte sätter gränser. Varför skall man sätta gränser: för barnets skull, för förädrarnas skull , för samhället/omgivningen skull? Gränssättningar ger trygga och demokratiska barn som lär sig livets spelregler. Olika sätt att sätta gränser. Föräldraantaganden: demokratisk förälder, auktoritär förälder, s k naturlig fostran. Fem konfliktlösningsmodeller. En trygg livsåskådning. Barns försvarvsmekanismer mot vuxna. Barns och vuxnas grundläggande rättigheter.
• Självkänslan – så kan den utvecklas och fördjupas
Hur utvecklas en dålig självkänsla? Vad betyder barndom, placering i syskonskaran och skoltiden för självförtroendet? Vi kan alla göra mycket för att stärka människors självförtroende. Den nedåtgående spiralen kan vändas. Självkänsla, självförtroende, självtillit – vad är skillnaden? Stödja och stötta utan att ömka. Kritik som lyfter och gör gott. Hur hanterar man människor med för bra självförtroende? Du kan själv arbeta med din självkänsla och ditt självförtroende.
• Anhörig/närstående – en resurs att utveckla
Vilka är närstående/anhöriga idag? Patient – anhörig – ökad sammanhållning – ökad distans. Oavsiktligt osynliggörande. Sekretess den sjuke–- anhörig. Hur vill de anhöriga ha det? Glöm aldrig bort barnen. Mina känsliga punkter. Professionell – personlig – privat. Kommunikationen får inte kollapsa.
• Ooops, det har kommit en tonåring in i hemmet!
Fyra perioder i livet då vi gör avstamp. Fyra områden som förändras: Kropp, psyke/mentalt, socialt, livsåskådning. Att bli tonåring: En inre revolution, vulkanernas utbrott, ambivalensen. Att växa in i sin nya kropp – spegelsjukan. Operationellt-filosofiskt tänkande. Förälskelsen – alla svåra beslut. Byter ut släkten mot kompisar. Nytt sätt att uppfatta sig själv, andra och omvärlden. Meningen med livet – moralutvecklingen. Att vara tonårsförälder när man själv finns i medelålderskrisen. Dessa sätt att mötas ska ni pröva. Varning för dessa sätt att fostra. 6 vägar till konfliktlösning.
• Hur möter jag anhöriga till demenshandikappade?
Att möta och bemöta anhöriga: make/maka, vuxna barn, barnbarn och andra närstående. Att förstå anhörigvårdares dilemma. Hela människan påverkas: kropp, psyke, socialt, existentiellt. Att möta och bemöta: kritik, aggression, gråt, förälskelse och påhopp. Då någon är svårpratad – då hjälpen misslyckas. En gradvis död och en slutlig död – en gradvis sorg och en slutlig sorg. Vårdpersonalens olika känslor i mötet. Det vardagliga slitet – hur orkar jag på sikt.
• Att vara till stöd för varandra i svåra situationer
• Också sorgen har ett slut – eller ?
• Mitt i livet – övergång eller undergång
Mittlivsövergången – att stanna hos sig själv ett tag
• Poängen med att tappa fotfästet
Varför tappar jag fotfästet ? Varför undviker jag att tappa fotfästet? Poängen med att tappa fotfästet. Efter att jag tappat fotfästet. Jag vågade faktiskt ! !
• Livet är fullt av tappade sugar – men inte mina
• Utbränd, urladdad, slut?
• Språket som alla talar utan att säga ett ord – kroppsspråket
Kroppsspråket: Vi ser och vi avslöjar mer än vi anar.
• Att återupprätta vänskapen
• Manligt och kvinnligt när livet kramar om
• Varför så rädd för kärleken – att leva i nära relationer idag
• Ett tufft jobb: Hur hanterar vi vårt parförhållande?
• Ungarna växer upp, men jag då?
• Pojken – hur ska vi förstå och bemöta?
• Till små gossars försvar – den manliga utvecklingen
• Skratt och allvar, sexualitet och samtal
• Att avsluta och inte avbryta ett äktenskap
• Skilsmässa drabbar oss alla – fast på olika sätt
• Kvinnligt och manligt språk – olika sätt att tänka och bemöta
• Männen – det gåtfulla folket
• Vad kvinnor bör tänka på vid kommunkation med män
Mannens språk är annorlunda. Mannen blir man – kvinnan är kvinna (pojkens utveckling till man). Ung eller gammal – männen har sitt sätt att tänka – sitt sätt att bete sig. Mamman är livsviktig. Pojkar behandlas olika – av alla. Pappan är livsviktig. Mannens sexualitet är så annorlunda. Äktenskapet: ett lagspel. Utan manliga egenskaper går världen under. Mannens reaktioner på sjukdom och lidande. Manligt språk/kvinnligt språk.
• Gott om självförtroende är det ont om
• Så ger jag mitt barn/mig själv en god självkänsla
• Att vara anhörig vid svår sjukdom och handikapp
• Ett liv med kvalité med progredierande sjukdom
• Äldre och sexualitet – handikappade och sexualitet
Är sexualiteten lika viktig på äldre dar?
• Sexualitet efter, mellan och vid skilsmässa – etik, moral och själavård
• Ett gott singelliv – god natt säger jag till mig själv
Varför singel – frivillig – ofrivillig – tillfällig? Singel – glädjeämnen och problem. Möjligheter knutna till singelliv. Sexualitet och singelliv. Singelliv – historiskt. En epidemisk samhällssjukdom. Utvecklingsensamhet – miljöomständigheter – existentiell ensamhet. Ensamhet – en känsla – en verklighet. Singelliv – ett kristet synsätt. Församlingen/föreningen och singlarna.
• Singel i arbete/förening/församling
Singel – en livsstil i ett nytt arbetsklimat. Varför singel – frivillig – ofrivillig – tillfällig. Singel – glädjeämnen och problem. Möjligheter knutna till singelliv. Sexualitet och singelliv. Ensamhet – en känsla – en verklighet. Singelliv – historiskt. Arbetsplatsens stöd – arbetskamraternas syn.
• Ensam ensamhet – ensam i tvåsamhet
Innehåll: Ensamhet kan vara så olika: längtan efter den rätte, på arbetsplatsen, inför livsavgörande beslut m.m. Ensam i gemenskap; Ensamhet – en epidemisk samhällssjukdom. Att vara ensam – att känna sig ensam – att vara själv. Den positiva ensamheten. Bemästringstekniker när ensamheten plågar. Själens obotliga ensamhet – finns den?
• Sex och ett framgångsrikt yrkesliv – går det att förena?
I människors möten finns sensualitet, sexualitet med. Att känna attraktion – bli föremål för attraktion. När den sexuella energin finns med händer det något hos mig, hos oss, i hela arbetslaget. Är makt automatiskt attraktivt för kvinnor – för män? Skillnader och likheter i manlig och kvinnlig sexualitet. Män med makt har ibland svårt att visa känslor. Var går gränsen till sexuella trakasserier? Vänskap mellan man och kvinna. Att vara trygg i sin hetero-/homosexualitet; Vilka är fällorna? Så kan jag klara mig. Önskan att leva i celibat och kyskhet ökar. Att arbeta ihop med sin livskamrat – hur blir sexet då?
• Den goda vreden – den goda aggressionen
Hur tidigt grundläggs aggressionsrädsla – aggressionshämning? Många talesätt om vrede. Den onda vreden / den goda vreden; Hur grundläggande är känslan vrede? Psykodynamisk terapi och kognitiv terapi vid vrede/aggression. Vrede som en av de grundläggande drifterna. När vreden förlöses i psykoterapin – att lära patienten att handskas med den. När terapeuten känner vrede mot patienten. Vrede/aggression och psykosomatisk.
• Hjälp jag blir uppäten! Mötet med narcissisten
I vår vardag har vi alla mött dem. Människor som besitter ett charmerande och engagerande yttre men som visar sig förmedla både hänsynslöshet, kyla och en stor tomhet. Vi kan ha mött dem nära i släkten, som chef på jobbet. Föreläsningen går igenom vad som kännetecknar en narcissistisk person, hur de ska bemötas och hur vi skall hålla oss sunda i deras närhet. Förstår man hur de blivit sådana är det lättare att förstå dem. Kan det finnas människor helt utan empati ? Många anser att vi lever i en narcissistisk kultur där många, framför allt unga män, företer skrämmande personlighetsdrag. Hur ska vi förhindra att detta arv förs vidare? Egocentrisk – egoistisk – narcissistisk: En artskillnad och inte en gradskillnad. Men psykopaten då?
• Vem är jag? Hur blev jag så’n här?
Vad avgör under uppväxten hur vi blir som vuxna? Synen på barn i ursprungsfamiljen. Klimatet mellan mor och far. Kvinna eller man – olika värde. Trauman. Den sociala koden. Viktiga personer. Vad gör att maskrosbarn överlever? Människosynen i familjen. Tillåtna/otillåtna/undanstoppade känslor. Placering i syskonskaran. Det är aldrig för sent att utvecklas.
• Lek är liv – för in leken i vuxengrupper.
Lekens uppgift för barn – att föra in ordning i kaos. Lekens uppgift för vuxna – att föra in kaos i ordningen. Därför leker barn. Barn måste ha tråkigt i bland – utvecklar kreativiteten. Historiskt: Vår kultur har sittt upphov i leken. Efter industrikapitalismen: arbete har sin tid, leka har sin tid, sporten kom i stället. Människor födda i olika årtionden har olika förhållningssätt till leken. Brist på leksinne – rigida,fundamentalistiska och narcisisstiska vuxna. Varje ny teknisk uppfinning kommer att användas till lek. Så kan du använda lek i vuxengrupper.
• Det korta mötet – enstaka samtal.
Att snabbt få en lagom kontakt. Ramen ger trygghet. Kan jag lita på intuitionen. Vilken typ av samtal blir det – vad frågar folk efter. Mina begränsningar. Den svårpratade. Stärk jaget vid alla samtal. Samtalets olika nivåer. Bådas förutfattade meningar. Då hjälpen misslyckas. Vilka frågor öppnar-stänger. Udda människor. När visa vidare. Att ge något vid enstaka samtal.
• Curlingbarn
Curlingbarnen – så är deras beteende – så upplevs de av omgivningen. Hur blir man ett curlingbarn? Framtida problem i skola, arbetsliv och relationer. Ett känsligt och ett okänsligt barn. Curlingföräldrar är mycket engagerade föräldrar – hur kan det då bli problem? Vilka blir curlingföräldrar ? Barns grundläggande behov måste tillgodoses på ett sunt sätt. Hur får barn en bra uppväxt?
• Vårdtagarens hem – min arbetsplats
Att växa i min yrkesroll som personlig assistent.
Den andres hem/rum – min arbetsplats. En extrem ojämlikhet. Kraven på en god vård. Trygghetsspiralen. Vårdtagarens – mina känslor för varandra. Vad står jag inte ut med i mötet. Vad har föregått mitt besök. Kroppszoner – kroppsterritorier. Hur säga”förlåt” då något blivit fel. Håll empatin – den professionella hållningen levande. Kritik oss vårdare emellan.
• Hjälp jag blir uppäten!
Så sätter man gränser mot människor som slukar andra.