Föreläsningsförslag: Pensionärsföreningar

• Barnbarnen – vår förunderliga glädje och oro.Ett föredrag om relationen mellan mormor/morfar – farmor/farfar och barnbarnen och deras föräldrar.Viktiga skeden i livet då allt förändras. Varför i alla sina dagar ska man ha barnbarn . Varför i alla sina dagar ska man ha bestefar och bestemor. När börjar jobbet med att bli bestefar och bestemor. När mitt barn blir förälder. Barn måste få vara barn – vad innebär det. Extra viktigt – extra svårt – t ex bor långt borta – inte får träffa.När dom är hos oss. Vara barnvakt.Mor- och farföräldrars rättigheter – Barnbarnens rättigheter.

• Konsten att bli äldre – fylla åren med gott liv.     Åldrandet har en mening. Vägen till bättre åldrande – jämnmod. Fortsätt jobba – om det går – eller? Redan i böcker fr 1700-talet : Fysisk aktivitet, Träna dig ta motgångar, Var i naturen, Fysisk aktivitet . Vänskap är viktigt. Rekommendationer idag: Regelbundna vanor acceptans, beröring m fl, Hur blir jag en vis kvinna-en vis man. Långsamhetens lov. Livsglädje – vad är det.

• Vänner är livsviktiga – inte minst på äldre dar – vänskap måste odlas.    Vi har vänner för olika behov t ex Den bästa vännen, den vilda vännen, Mannens och kvinnans vän, nätvännen. När livet rasar behövs vännen: Längre livslängd, Minskad risk för vissa sjukdomar, Mindre risk för depression eller nedstämdhet vid sorg. . . . Det är bra med vänner till vardags : Roligare att vakna och gå upp, någon frågar efter mig . . . Vänskap måste övar – så här gör man.•

• Varför så rädd för kärleken – Hur satsar man på nytt på äldre dar.    Det är aldrig för sent att få någon att älska och någon som älskar mig. Hur ska jag våga tro på detta? Vad ska folk säga? Hur berättar jag detta för barn, barnbarn och vänner. Så här gör man för att det ska bli bra.  Sju enkla regler. Bo tillsammans – bo var för sig.

• Först, sist eller ensambarn – hur ska jag förstå att det blev så i mitt liv – hur ska jag förstå barn och barbarn      Hur påverkar vår placering i syskonskaran våra liv och vår självskänsla? Tar storasyskon större ansvar? Är det alltid så att storasyster blir ansvarstagande och gifter sig med en lillebror ? Klarar endabarn bättre av att vara ensam?  Måste storebror som har många bröder bli chef?? Blir småsyskon alltid bortskämda? Hur kommer tvillingar in i detta samspel ? Kan syskonskapet t o m påverka våra sjukdomar och hur länge vi lever ? Hur blir det på våra arbeten – vilka arbetsgrupper fungerar bäst ? Hur ska vi placera ihop anfallsspelare och backar ? Vad kan vi föräldrar göra för att underlätta för våra barn när dom kommer ut i skola och arbetsliv? Och vad kan vi som vuxna ta tag i när vi förstår hur vi kanske styrts .Med humor och stor kunnighet beskriver Lennart Björklund hur platsen i syskonskaran kan påverka oss hela livet, men också hur vi ska tänka och hantera det.

• Mitt barn ska skiljas – hur kan jag hjälpa dom – hur kan jag hjälpa barnbarnen       Vad händer mellan de vuxna före och under en skilsmässa? Att känslomässigt avsluta och inte avbryta ett äktenskap. Sorgens och bearbetningstiden för de vuxna och barnen. Barnens motkrav på föräldrarna till exempel: Att få förberedas ordentlig. Att få vara med i diskussionen om var de ska bo, men inte bestämma. Att slippa dras in i föräldrarnas konflikt. Att aldrig behöva höra en förälder tala in om den andra. Att få hjälp med sina olika känslor ex skuldkänslorna.Hur ska skola och förskola möta föräldrar och barn? Hur är det att arbeta med barn och möta föräldrar, var gör jag av mina känslor och tankar

• Mötet med mig själv och andra när krisen drabbar – blir det enklare på äldre dar       Krisen – en definition; Vad kan förorsaka en kris i mitt liv? Krisens tidsförlopp. Reaktioner under första timmarna, första tiden, sen. . . Vårt sätt att reagera är både lika och olika – psykiska – kroppsliga reaktioner. Första hjälpen vid kris. Vad är viktigt för överlevnaden ? När någon går vilse i sin kris – hur kan vi hjälpa? Kvinnors och mäns olika sätt att reagera vid kris. Kan man förbereda sig ? Vad ger ett tryggt liv i med- och motgång?

• Att bli vårdare åt min man/min fru – hur behåller jag glädjen och uthålligheten.     Hela livet förändras. Varför måste man bli aggressiv. Kvinnor som vårdar och män som vårdar. Krisreaktioner. Olika grad av öppenhet med tankar och känslor. Hur länge orkar jag. Kroppskontakt på gott och ont. Sexualiteten. Ökad sammanhållning – ökad distans i familjen/släkten. Barn och barnbarn. Att bli bortglömd. Vårdpersonalens bemötande påverkar. Rädslan för livets mörka sidor.

• God natt säger jag till mig själv – ett gott singelliv – jag vill faktiskt inte ta hänsyn till någon annan.            Varför singel -frivillig-ofrivillig-tillfällig? Singel – glädjeämnen och problem. Möjligheter knutna till singelliv. Sexualitet och singelliv. Singelliv -historiskt-nutid. Utvecklingsensamhet – miljöomständigheter – existentiell ensamhet. Ensamhet – en känsla – en verklighet. Satsa på att detta blir bra – så här gör man.

• Vem är jag? Hur blev jag så’n här? Hur ska jag förstå mitt liv ?     Vad avgör under uppväxten hur vi blir som vuxna? Synen på barn i ursprungsfamiljen. Klimatet mellan mor och far. Kvinna eller man – olika värde. Trauman. Den sociala koden. Viktiga personer. Vad gör att maskrosbarn överlever? Människosynen i familjen. Tillåtna/otillåtna/undanstoppade känslor. Placering i syskonskaran. Det är aldrig för sent att utvecklas.

• När det är dags – Pensioneringen.    Viktiga skeden i livet-förändringstider. Varje skede berör: kroppen, psykiskt, socialt, existentiellt. Vad händer nu? Vilken funktion har arbetet haft i mitt liv – vad kommer jag att sakna/vad kommer att påverka mig? Ingen tradition av den nya sortens pensionärer. Om jag får föreslå -Ett pensionärsliv . När det är dags – hur och när ska jag sluta? Pensioneringsskris går att förebygga. Den nya identiteten kan ge nya insikter på djupet.