Föreläsningar: Hel- och halvdag

KRIS

• När det är dags – Pensioneringen
Viktiga skeden i livet-förändringstider. Varje skede berör: kroppen, psykiskt, socialt, existentiellt. Vad händer nu? Vilken funktion har arbetet haft i mitt liv – vad kommer jag att sakna/vad kommer att påverka mig? Ingen tradition av den nya sortens pensionärer. Om jag får föreslå -Ett pensionärsliv . När det är dags – hur och när ska jag sluta? Pensioneringsskris går att förebygga. Den nya identiteten kan ge nya insikter på djupet.

• Mötet med människor i kris – en fördjupningsdag för fackfolk
Debriefing, Att arbeta enskilt eller i grupp? Krisen – en definition; Vad kan förorsaka en kris i mitt liv? Krisens tidsförlopp. Reaktioner under första timmarna, första tiden, sen. . . Vårt sätt att reagera är både lika och olika – psykiska – kroppsliga reaktioner. Första hjälpen vid kris. Vad är viktigt för överlevnaden ? När någon går vilse i sin kris – hur kan vi hjälpa? Kvinnors och mäns olika sätt att reagera vid kris. Kan man förbereda sig ? Vad ger ett tryggt liv i med- och motgång?

• Mötet med mig själv och andra när krisen drabbar
Krisen – en definition; Vad kan förorsaka en kris i mitt liv? Krisens tidsförlopp. Reaktioner under första timmarna, första tiden, sen. . . Vårt sätt att reagera är både lika och olika – psykiska – kroppsliga reaktioner. Första hjälpen vid kris. Vad är viktigt för överlevnaden ? När någon går vilse i sin kris – hur kan vi hjälpa? Kvinnors och mäns olika sätt att reagera vid kris. Kan man förbereda sig ? Vad ger ett tryggt liv i med- och motgång?

• Barn i kris och sorg
En eller tvådagarsutbildning för skola och barnomsorg
Vad kan förorsaka kris hos ett barn? Skillnader mellan vuxnas och barns upplevelse av kris. Reaktioner de första timmarna, de första minuterna. Att meddela barn och vuxna svår information. Krisens tidsaspekter. Reaktioner vid kris – lika men ändå olika. Bortträngd och försenad krisreaktion. Att möta barnet och klassen. Att möta föräldrar vid kris. Barns reaktioner på sorg och död i olika åldrar. Att hantera svår sjukdom, sorg och död i skola och barnomsorg. Lärare, skolpersonal – skolans uppgifter vid svår kris. Att förstå och bemötande pojkars och flickors olika reaktioner. Hela barnet drabbas – psykiska, sociala, existentiella och kroppsliga krisreaktioner. Barnen skyddar de vuxna – barn berättar inte. PTSD – Posttraumatisk stress syndrom. Krisintervention med barn och ungdomar. Många blir bortglömda – kamrater, syskon, mor-/farföräldrar. Mötet med barn och föräldrar vid skilsmässa. Kan vi förbereda våra barn – vad ger motståndskraft vid kris?

• Mötet med barn och föräldrar vid sorg och död
Hur barn förstår döden i olika åldrar. Hur barn sörjer i olika åldrar. Att förstå och bemöta det enskilda barnets sorgereaktioner. Att förstå och bemöta föräldrar vid ett barns död. Syskon, mor- och farfaräldrar blir ofta bortglömda – hur skall de hanteras? Hantering av dödsfall i skola/barnomsorg när ett barn fått sorg eller när ett barn i klassen/gruppen dött. Strukturerat klassamtal vid svåra händelser. Hantering av den stora olyckan/katastrofen.

• Mötet med barn och föräldrar vid skilsmässa
Vad händer mellan de vuxna före och under en skilsmässa? Att känslomässigt avsluta och inte avbryta ett äktenskap. Sorgens och bearbetningstiden för de vuxna och barnen. Barnens motkrav på föräldrarna till exempel: Att få förberedas ordentlig. Att få vara med i diskussionen om var de ska bo, men inte bestämma. Att slippa dras in i föräldrarnas konflikt. Att aldrig behöva höra en förälder tala in om den andra. Att få hjälp med sina olika känslor ex skuldkänslorna.
Hur ska skola och förskola möta föräldrar och barn? Hur är det att arbeta med barn och möta föräldrar, var gör jag av mina känslor och tankar

• Mötet med föräldrar vid barns svåra handikapp
Att få ett livsförändrande besked. Detta blir en ständigt pågående kris. Några vanliga reaktionsmönster hos föräldrar och barn. De som aldrig kommer vidare. Kvinnan och mannen – hur kan vi hjälpa dem att behålla förståelsen och närheten? Syskonen blir ofta bortglömda. Mor- och farföräldrar. Föräldrars syskon. Hur ska barnet få ett gott liv i en sjukdom/handikapp som hela tiden ger förluster?

• Krishjälp, krisintervention och kristerapi

• Den svåra olyckan – katastrofen
Att möta, hantera och följa upp.

• Också sorgen har ett slut – eller?

• Mitt i livet – övergång eller undergång
Mittlivsövergången – att stanna hos sig själv ett tag

• Den ständiga krisen – att leva med allvarlig sjukdom

• Att studera som vuxen – krisen i mitt och familjens liv

• Själavård vid krissituationer

 

SKOLA

• Mötet med barn och föräldrar vid sorg och död
Hur barn förstår döden i olika åldrar. Hur barn sörjer i olika åldrar. Att förstå och bemöta det enskilda barnets sorgereaktioner. Att förstå och bemöta föräldrar vid ett barns död. Syskon, mor- och farfaräldrar blir ofta bortglömda – hur skall de hanteras? Hantering av dödsfall i skola/barnomsorg när ett barn fått sorg eller när ett barn i klassen/gruppen dött. Strukturerat klassamtal vid svåra händelser. Hantering av den stora olyckan/katastrofen.

• Mötet med barn och föräldrar vid skilsmässa
Vad händer mellan de vuxna före och under en skilsmässa? Att känslomässigt avsluta och inte avbryta ett äktenskap. Sorgens och bearbetningstiden för de vuxna och barnen. Barnens motkrav på föräldrarna till exempel: Att få förberedas ordentlig. Att få vara med i diskussionen om var de ska bo, men inte bestämma. Att slippa dras in i föräldrarnas konflikt. Att aldrig behöva höra en förälder tala in om den andra. Att få hjälp med sina olika känslor ex skuldkänslorna.
Hur ska skola och förskola möta föräldrar och barn? Hur är det att arbeta med barn och möta föräldrar, var gör jag av mina känslor och tankar

• Elever med avvikande kost: att förstå, bemöta och hantera

• Ooops , det har kommit en tonåring in i hemmet!
Fyra perioder i livet då vi gör avstamp. Fyra områden som förändras: Kropp, psyke/mentalt, socialt, livsåskådning. Att bli tonåring: En inre revolution, vulkanernas utbrott, ambivalensen. Att växa in i sin nya kropp – spegelsjukan. Operationellt-filosofiskt tänkande. Förälskelsen – alla svåra beslut. Byter ut släkten mot kompisar. Nytt sätt att uppfatta sig själv, andra och omvärlden. Meningen med livet – moralutvecklingen. Att vara tonårsförälder när man själv finns i medelålderskrisen. Dessa sätt att mötas ska ni pröva. Varning för dessa sätt att fostra. 6 vägar till konfliktlösning.

• Barn behöver gränssättning
Varför vi inte sätter gränser. Varför skall man sätta gränser: för barnets skull, för förädrarnas skull , för samhället/omgivningen skull? Gränssättningar ger trygga och demokratiska barn som lär sig livets spelregler. Olika sätt att sätta gränser. Föräldraantaganden: demokratisk förälder, auktoritär förälder, s k naturlig fostran. Fem konfliktlösningsmodeller. En trygg livsåskådning. Barns försvarvsmekanismer mot vuxna. Barns och vuxnas grundläggande rättigheter.

 

SVÅR SJUKDOM – DÖD – SORG

• Den svårt sjuke patienten  – så kan vi hjälpa människor inför och under dödsögonblicket
Information om svår diagnos. Kampen mellan verklighet och önskan. Uppbyggande eller uppgivenhet. Agressioner,bitterhet, avund. Livsbokslut, livsrevision. Sexualiteten vid svår sjukdom? Övergången till omvårdnad vid livets slut. Den ickespråkliga informationen. Jag skall nog dö snart – bemötandet. Sista halmstråt. Så dör man i den här sjukdomen: Information till patient, anhörig,personal. Handledning: Att vara anhörig vid svår sjukdom – döendet – dödsögonblicket. Den sista tiden: Slutlig kapitulation, accepterande, trots. Omhändertagande av den döde: Riter – rutiner. Min egen död.

• Att meddela svåra besked – besked om svår diagnos – dödsfall

• Svåra besked – vad händer med patienten, anhöriga och mig

• Vem är jag – i mötet med vårdtagare och anhöriga
Vårdpersonalens egna tankar inför döden

• Att vara anhörig vid svår sjukdom och handikapp

• Ett liv med kvalité med progredierande sjukdom

 

BEMÖTANDE ETIK

• Att möta och bemöta – patienter, anhöriga och varandra.
En försök till etisk mall. Den andres hem/rum – min arbetsplats. En extrem ojämlikhet. Kraven på en god vård idag. Trygghetsspiralen. Professionell – personlig – privat. Vilka känslor har jag lätt för att möta och vilka är svåra? Vad står jag inte ut med i mötet? Med humor kommer man långt. Skillnader i mäns och kvinnor reaktioner. Kroppszoner – kroppsterritorier. Förvalta sensualitet och sexualitet utan att det blir fel. Hur säga”förlåt” då något blivit fel. Anhörig/närstående – en resurs att ta vara på. Glömmer vi bort barnen? Håll empatin – den professionella hållningen levande. Kritik och beröm oss vårdare emellan.

• Bemötande
Den andres hem/rum – min arbetsplats. En extrem ojämlikhet. Kraven på en god vård. Trygghetsspiralen. Vårdtagarens – mina känslor för varandra. Vad står jag inte ut med i mötet. Kroppszoner – kroppsterritorier. Hur säga ”förlåt” då något blivit fel. Anhörig/närstående – en resurs att ta vara på. Glömmer vi bort barnen? Håll empatin – den professionella hållningen levande. Kritik oss vårdare emellan.

• Besvärliga människor – att förstå och bemöta
Personlighetsstörningar – så ger de sig tillkänna. Borderlinepersonlighet. Den nya narcissistiska personligheten. Paranoid personlighetsstörning. Att tänka på vid depression. Skillnad och likhet vid depression och krisreaktion. Vad händer med oss i mötet? Hur håller man sig normal? Goda motkrafter.

• Hjälp jag blir uppäten! Mötet med narcissisten
I vår vardag har vi alla mött dem. Människor som besitter ett charmerande och engagerande yttre men som visar sig förmedla både hänsynslöshet, kyla och en stor tomhet. Vi kan ha mött dem nära i släkten, som chef på jobbet. Föreläsningen går igenom vad som kännetecknar en narcissistisk person, hur de ska bemötas och hur vi skall hålla oss sunda i deras närhet. Förstår man hur de blivit sådana är det lättare att förstå dem. Kan det finnas människor helt utan empati ? Många anser att vi lever i en narcissistisk kultur där många, framför allt unga män, företer skrämmande personlighetsdrag. Hur ska vi förhindra att detta arv förs vidare? Egocentrisk – egoistisk – narcissistisk: En artskillnad och inte en gradskillnad. Men psykopaten då?

• Mötet med mig själv
En föreläsning för människor som arbetar med människor: Hur fick jag min goda / dåliga självkänsla. Hur påverkas vi i vår utveckling om var vi kommer i syskonskaran. Mina känsliga punkter: Hur hanterar jag andras och mina egna känslor? Hur utvecklar jag en trygg könsidentitet ? Tillhörighet och meningsfullhet ger motståndskraft och uthållighet när man utsätts för människor under lång tid i sitt arbete.

• Hur möter jag anhöriga till demenshandikappade
Att möta och bemöta anhöriga: make/maka, vuxna barn, barnbarn och andra närstående. Att förstå anhörigvårdares dilemma. Hela människan påverkas: kropp, psyke, socialt, existentiellt. Att möta och bemöta: kritik, aggression, gråt, förälskelse och påhopp. Då någon är svårpratad – då hjälpen misslyckas. En gradvis död och en slutlig död -en gradvis sorg och en slutlig sorg. Vårdpersonalens olika känslor i mötet. Det vardagliga slitet – hur orkar jag på sikt.

• Vårdtagarens hem – min arbetsplats.
Att växa i min yrkesroll som personlig assistent.

Den andres hem/rum – min arbetsplats. En extrem ojämlikhet. Kraven på en god vård. Trygghetsspiralen. Vårdtagarens / mina känslor för varandra. Vad står jag inte ut med i mötet. Vad har föregått mitt besök. Kroppszoner – kroppsterritorier. Hur säga”förlåt” då något blivit fel. Håll empatin – den professionella hållningen levande. Mötet med de anhöriga. Kritik oss vårdare emellan.

• Mångkulturellt / mångreligiöst i vården
Vad är kultur – vad är religion. Typisk svensk kultur – religion. Vårdens egen kultur. Min känsliga punkter – blinda fläckar i mötet. Var förutsättningslös i mötet. Det talade språket – Kroppspråket. Att tala med hjälp av tolk. Nysvenskars religiösa grupper. Olika religioners önskemål vid mat, helgdag, gudstjänst, åldrande, svår sjukdom, dödsfall.

 

ANHÖRIGA NÄRSTÅENDE

• Anhörig/närstående – en resurs att utveckla
Vilka är närstående/anhöriga idag? Patient – anhörig – ökad sammanhållning – ökad distans. Oavsiktligt osynliggörande. Sekretess den sjuke – anhörig. Hur vill de anhöriga ha det. Glöm aldrig bort barnen. Mina känsliga punkter. Professionell – personlig – privat. Kommunikationen får inte kollapsa.

• Anhörig- närståendevårdare – hur behåller jag glädjen och uthålligheten
Hela livet förändras. Varför måste man bli aggressiv. Kvinnor som vårdar och män som vårdar. Krisreaktioner. Olika grad av öppenhet med tankar och känslor. Hur länge orkar jag. Kroppskontakt på gott och ont. Sexualiteten. Ökad sammanhållning – ökad distans i familjen/släkten. Barn och barnbarn. Att bli bortglömd. Vårdpersonalens bemötande påverkar. Rädslan för livets mörka sidor.

• Hur möter jag anhöriga till demenshandikappade
Att möta och bemöta anhöriga: make/maka, vuxna barn, barnbarn och andra närstående. Att förstå anhörigvårdares dilemma. Hela människan påverkas: kropp, psyke, socialt, existentiellt. Att möta och bemöta: kritik, aggression, gråt, förälskelse och påhopp. Då någon är svårpratad – då hjälpen misslyckas. En gradvis död och en slutlig död -en gradvis sorg och en slutlig sorg. Vårdpersonalens olika känslor i mötet. Det vardagliga slitet – hur orkar jag på sikt.

• Att vara anhörig vid svår sjukdom och handikapp

 

PERSONALARBETE

• Att bli anmäld – att ha förorsakat död eller lidande.
(Reaktioner och bemötande av läkare, barnmorska, sjuksköterska)
Vad händer med mig? Vad händer i familjen? Skillnader i mäns och kvinnor reaktioner. Kontakt med kollegor och annan personal. Kollegors bemötande Kontakt med de drabbade. Hur hantera press/TV, radio? Polisförhör/rättegång. Samtal/krisbearbetning. Kan man förbereda sig? Psykosocialt schema.
• Hur kan jag som vårdpersonal bli stärkt och behålla arbetsglädjen
Storasyster eller lillebror – vad var det som påverkade mitt yrkesval? Vilka känslor har jag lätt för att möta och vilka är svåra? Professionell – personlig – privat. Hålla empatin – den professionella hållningen levande. Vad står jag inte ut med i mötet. Kroppszoner – kroppsterritorier. Hur ser det ut i mitt liv just nu? Copingstrategier för de egna kriserna. Vad är det som händer i just detta möte – att utveckla en trygg sexualitet. När det inte går så bra – vad händer med mig? Vad händer i familjen? Skillnader i mäns och kvinnor reaktioner. Hur utvecklar jag humorn och glädjen i mitt liv – hemma och på jobbet. Vad är mitt lille extra som ger skjuts i livet. Tillhörighet och meningsfullhet ger motståndskraft och uthållighet när man utsätts för människor under lång tid i sitt arbete. Meningen med jobbet och meningen i jobbet – meningen med livet och meningen i livet.

• Hjälp jag blir uppäten! Mötet med narcissisten
I vår vardag har vi alla mött dem. Människor som besitter ett charmerande och engagerande yttre men som visar sig förmedla både hänsynslöshet, kyla och en stor tomhet. Vi kan ha mött dem nära i släkten, som chef på jobbet. Föreläsningen går igenom vad som kännetecknar en narcissistisk person, hur de ska bemötas och hur vi skall hålla oss sunda i deras närhet. Förstår man hur de blivit sådana är det lättare att förstå dem. Kan det finnas människor helt utan empati ? Många anser att vi lever i en narcissistisk kultur där många, framför allt unga män, företer skrämmande personlighetsdrag. Hur ska vi förhindra att detta arv förs vidare? Egocentrisk – egoistisk – narcissistisk: En artskillnad och inte en gradskillnad. Men psykopaten då?

• Självförtroende – Att arbetsleda människor med dåligt självförtroende utan att göra ont värre

• Hur står vi ut att ge kraft och mod till vårdpersonal

• Livet är fullt av tappade sugar – men inte mina

• Utbränd, urladdad, slut?

• Att behålla arbetsglädje och ork mitt i turbulensen

• Kvinna och man – ett spännande möte på arbetsplatsen

• Sex och ett framgångsrikt yrkesliv – går det att förena?
I människors möten finns sensualitet, sexualitet med. Att känna attraktion – bli föremål för attraktion. När den sexuella energin finns med händer det något hos mig, hos oss, i hela arbetslaget. Är makt automatiskt attraktivt för kvinnor – för män? Skillnader och likheter i manlig och kvinnlig sexualitet. Män med makt har ibland svårt att visa känslor. Var går gränsen till sexuella trakasserier? Vänskap mellan man och kvinna. Att vara trygg i sin hetero-/homosexualitet; Vilka är fällorna? Så kan jag klara mig. Önskan att leva i celibat och kyskhet ökar. Att arbeta ihop med sin livskamrat – hur blir sexet då?

 

SAMTAL

• Det korta mötet – enstaka samtal
Att snabbt få en lagom kontakt. Ramen ger trygghet. Kan jag lita på intuitionen. Vilken typ av samtal blir det – vad frågar folk efter. Mina begränsningar. Den svårpratade. Stärk jaget vid alla samtal. Samtalets olika nivåer. Bådas förutfattade meningar. Då hjälpen misslyckas. Vilka frågor öppnar/stänger. Udda människor. När visa vidare. Att ge något vid enstaka samtal.

• Samtalet – vårt viktiga arbetsredskap
Att snabbt få en lagom kontakt. Att skapa trygghet i en samtalssituation. Olika samtal ska ha olika djup och närhet. Kan jag lita på intuitionen. Vilken typ av samtal blir det – vad frågar folk efter. Mina egna rädslor och begränsningar. Att vara tydlig och säga ifrån. Att lämna svåra besked. Den svårpratade. Stärk jaget vid alla samtal. Samtalets olika nivåer. Bådas förutfattade meningar. Överföringar – motöverföringar. Då hjälpen misslyckas. Vilka frågor öppnar/stänger? Manligt och kvinnligt språk – olikheter och likheter. Kroppsspråket – vad ser vi – vad visar vi? Udda människor. När ska jag visa vidare. Att ge något vid enstaka samtal. Telefonsamtalet – en unik chans – ett fullgott arbetsredskap. Etikfrågor vid samtal.

• Ett enstaka samtal – personligt eller i telefon – kan vara guld värt
Att snabbt få en lagom kontakt. Ramen ger trygghet. Vilken typ av samtal blir det – vad frågar folk efter. Mina begränsningar. Att möta och bemöta: kritik, aggression, gråt, bitterhet, ensamhet. Kan jag lita på min intuition? Att vara tydlig och säga ifrån. Manligt och kvinnligt språk – olikheter och likheter. Vad förmedlar den andre med kroppsspråket? Att lämna svåra besked. Då någon är svårpratad – då hjälpen misslyckas. Stärk jaget vid alla samtal. Samtalets olika nivåer. Telefonsamtalen bara ökar. Vad förekommer mer i rummet? Datorn – ett hinder – en hjälp. Mobilen – den bärbara telefonen – headset. Vad har föregått samtalet? Att bekräfta – att kvittera. Telefonjourer. Att tvingas ta snabba beslut. Hur tröstar man? Bådas förutfattade meningar. Då hjälpen misslyckas. Vilka frågor öppnar/stänger? Udda människor. När visa vidare. Att ge något vid enstaka samtal.

• Samtal – är inget att prata bort
Manligt och kvinnligt språk – olikheter och likheter. Kroppsspråket: Vi ser och vi avslöjar mer än vi anar. Så kan jag skapa trygghet i en samtalssituation. Så når jag de svårpratade. Hinder hos mig – hinder hos den andre. Att vara tydlig och säga ifrån och ändå stärka självkänslan hos den andre. Telefonsamtalet – en unik chans – ett fullgott arbetsredskap. Gömmer sig etik i ett samtal också?

• Samtalsmetodik – öga mot öga och i telefon

• Språket som alla talar utan att säga ett ord – kroppsspråket
Kroppsspråket: Vi ser och vi avslöjar mer än vi anar.

• Ett gott samtal per telefon – telefonjourer
Hur får man snabbt en bra relation. Vad vet vi om den som ringer – vad har föregått samtalet. Vad hör jag – som inte sägs. Vem är du som svarar – vad har du med dig. Vad är ett aktivt lyssnande – vad vill jag förmedla. Att avsluta ett samtal på rätt sätt.

 

RELATIONER

• Varför så rädd för kärleken – att leva i nära relationer idag

• Ett tufft job – Hur hanterar vi vårt parförhållande

• Skilsmässa drabbar oss alla – fast på olika sätt

• Kvinnligt och manligt språk – olika sätt att tänka och bemöta

• Männen – det gåtfulla folket

• Barnbarnen – vår förunderliga glädje och oro.
Ett föredrag om relationen mellan mormor/morfar – farmor/farfar och barnbarnen och deras föräldrar. Viktiga skeden i livet då allt förändras. Varför i alla sina dagar ska man ha barnbarn . Varför i alla sina dagar ska man ha bestefar och bestemor. När börjar jobbet med att bli bestefar och bestemor. När mitt barn blir förälder. Barn måste få vara barn – vad innebär det. Extra viktigt – extra svårt – t ex bor långt borta – inte får träffa. När dom är hos oss. Vara barnvakt.
Mor- och farföräldrars rättigheter – Barnbarnens rättigheter.

 

SINGEL

• God natt säger jag till mig själv – ett gott singelliv
Varför singel -frivillig-ofrivillig-tillfällig? Singel – glädjeämnen och problem. Möjligheter knutna till singelliv. Sexualitet och singelliv. Singelliv -historiskt. En epidemisk samhällssjukdom. Utvecklingsensamhet – miljöomständigheter – existentiell ensamhet. Ensamhet – en känsla – en verklighet. Singelliv – ett kristet synsätt. Församlingen/föreningen och singlarna.

• Singel i arbetslivet
Singel – en livsstil i ett nytt arbetsklimat. Varför singel -frivillig-ofrivillig-tillfällig? Singel – glädjeämnen och problem. Möjligheter knutna till singelliv. Sexualitet och singelliv. Ensamhet – en känsla – en verklighet. Singelliv -historiskt. Arbetsplatsens stöd – arbetskamraternas syn.

 

MANLIGT – KVINNLIGT

• Kvinna och man – ett spännande möte på arbetsplatsen

• Vad kvinnor bör tänka på vid kommunikation med män
Mannens språk är annorlunda. Mannen blir man, kvinnan är kvinna (pojkens utveckling till man). Ung eller gammal – männen har sitt sätt att tänka – sitt sätt att bete sig. Mamman är livsviktig. Pojkar behandlas olika – av alla. Pappan är livsviktig. Mannens sexualitet är så annorlunda. Äktenskapet: ett lagspel. Utan manliga egenskaper går världen under. Mannens reaktioner på sjukdom och lidande. Manligt språk – kvinnligt språk.

• Mötet med männen i vården
Mannen som vårdtagare – så ska vi förstå och bemöta! Mannens reaktion i kris, på sorg och ensamhet. När män söker för somatiska besvär. Mannens reaktion på kroppslig sjukdom. Manlig – kvinnlig vårdpersonals bemötande av män. Män får annan vård – sämre smärtlindring. Att samtala med en man.

• Pojken – hur ska vi förstå och bemöta

• Till små gossars försvar – den manliga utvecklingen

• Manligt och kvinnligt när livet kramar om

 

SJÄLVFÖRTROENDE – SJÄLVKÄNSLA

• Gott om självförtroende är det ont om

• Självkänslan – så kan den utvecklas och fördjupas
Hur utvecklas en dålig självkänsla? Vad betyder barndom, placering i syskonskaran, skoltiden för självförtroendet? Vi kan alla göra mycket för att stärka människors självförtroende. Den nedåtgående spiralen kan vändas. Självkänsla, självförtroende, självtillit – vad är skillnaden? Stödja och stötta – utan att ömka. Kritik som lyfter och gör gott. Hur hanterar man människor med för bra självförtroende? Du kan själv arbeta med Din självkänsla och Ditt självförtroende.

• Mötet med mig själv
En föreläsning för människor som arbetar med människor: Hur fick jag min goda / dåliga självkänsla. Hur påverkas vi i vår utveckling om var vi kommer i syskonskaran. Mina känsliga punkter: Hur hanterar jag andras och mina egna känslor? Hur utvecklar jag en trygg könsidentitet ? Tillhörighet och meningsfullhet ger motståndskraft och uthållighet när man utsätts för människor under lång tid i sitt arbete.

• Vem är jag? Hur blev jag så’n här?
Vad avgör under uppväxten hur vi blir som vuxna? Synen på barn i ursprungsfamiljen. Klimatet mellan mor och far. Kvinna eller man – olika värde. Trauman. Den sociala koden. Viktiga personer. Vad gör att maskrosbarn överlever? Människosynen i familjen. Tillåtna/otillåtna/undanstoppade känslor. Placering i syskonskaran. Det är aldrig för sent att utvecklas.

• Först, sist eller ensambarn
Hur påverkar vår placering i syskonskaran våra liv och vår självskänsla? Tar storasyskon större ansvar? Är det alltid så att storasyster blir ansvarstagande och gifter sig med en lillebror ? Klarar endabarn bättre av att vara ensam?  Måste storebror som har många bröder bli chef?? Blir småsyskon alltid bortskämda? Hur kommer tvillingar in i detta samspel ? Kan syskonskapet t o m påverka våra sjukdomar och hur länge vi lever ? Hur blir det på våra arbeten – vilka arbetsgrupper fungerar bäst ? Hur ska vi placera ihop anfallsspelare och backar ? Vad kan vi föräldrar göra för att underlätta för våra barn när dom kommer ut i skola och arbetsliv? Och vad kan vi som vuxna ta tag i när vi förstår hur vi kanske styrts .
Med humor och stor kunnighet beskriver Lennart Björklund hur platsen i syskonskaran kan påverka oss hela livet, men också hur vi ska tänka och hantera det.

 

SENSUALITET – SEXUALITET

• Fysisk och sexuell kontakt
Skillnad – fysisk närhet – intimitet – sex
Är du en fysisk person – en sensuell person – en sexuell person? Är du trygg i Din kropps behov av fysisk närhet. intimitet och sex ? Kan Du skilja ut Dina behov av fysisk närhet, intimitet/sensualitet och sexualitet ? Olika slags närhet – det lilla barnet , Massage på förskola, hälsningar, taktil massage, Vad händer vid vänlig fysisk beröring – vid oönskad beröring, Hudhunger-hudtörst, En mogen sexualitet, en mogen närhet – Hur blir vi trygga? Vad har vi med oss från barndom – Hur kan vi utvecklas

• Mötet med sexualitet i vård och omsorg
Varför ta upp detta tema? Sexualiteten som glädje och problem i vården. Sexualitetens historiskt i vården. Att själv utveckla en trygg sexualitet. Kvinnlig och manlig sexualitet. Sexualiteten vid kris. Mediciner: lust och sexualitet. Kroppskontakt – sensualitet – sexualitet. Äldre: Kärlek och sexualitet. Utvecklingsstörning och sexualitet. Vad ska vi tillåta – var går gränsen. Etik och moral – sexualitet. Vården som sexuell arbetsplats.

• Äldre och sexualitet – handikappade och sexualitet
Är sexualiteten lika viktig på äldre dar?

• Sexualitet efter, mellan och vid skilsmässa – etik, moral och själavård. Vad är själavård?

• Mannens bäste vän?

• Kvinnlig och manlig sexualitet – likhet och olikhet

 

SJÄLAVÅRD

• Själavårdarens själavård

• Själavård vid krissituationer

• Ungarna växer upp, men jag då

• Skratt och allvar, sexualitet och samtal

 

ANNAT

• När det är dags – Pensioneringen
Viktiga skeden i livet-förändringstider. Varje skede berör: kroppen, psykiskt, socialt, existentiellt. Vad händer nu? Vilken funktion har arbetet haft i mitt liv – vad kommer jag att sakna/vad kommer att påverka mig? Ingen tradition av den nya sortens pensionärer. Om jag får föreslå -Ett pensionärsliv . När det är dags – hur och när ska jag sluta? Pensioneringsskris går att förebygga. Den nya identiteten kan ge nya insikter på djupet.

• Levnadsberättelse.
Varför göra sån : T ex – När du är borta är det ingen som vet hur det var; – Dina barn – barnbarn förstår dig och ditt liv bättre; – För min egen skull: Hur blev jag sån här- Hur blev mitt liv så här; – Man kan reda ut och försonas med både levande och redan döda; – Den sanna historien befriar; – Skapa mening med livet – skapa mening i livet , Kan jag se min livslinje; – Jag är framme vid tiden för sammanfattning av mitt liv
Hur ärlig ska jag vara ? Vilka ska få se det/läsa det ? T ex – Inte lämna ut mig eller någon annan så det skadar ; – Det jag känner skam eller skuld för ; – Det som är ytterst privat – allmänmänskligt.
Det kan inte jag – Mina motstånd T ex – Jag kan inte skriva – jag är ingen författare; – Jag gör mig märkvärdig; – Vad ska andra tycka; – Det blir så lite – ingen idé; – När ska jag få tid till det

• Först, sist eller ensambarn
Hur påverkar vår placering i syskonskaran våra liv och vår självskänsla? Tar storasyskon större ansvar? Är det alltid så att storasyster blir ansvarstagande och gifter sig med en lillebror ? Klarar endabarn bättre av att vara ensam?  Måste storebror som har många bröder bli chef?? Blir småsyskon alltid bortskämda? Hur kommer tvillingar in i detta samspel ? Kan syskonskapet t o m påverka våra sjukdomar och hur länge vi lever ? Hur blir det på våra arbeten – vilka arbetsgrupper fungerar bäst ? Hur ska vi placera ihop anfallsspelare och backar ? Vad kan vi föräldrar göra för att underlätta för våra barn när dom kommer ut i skola och arbetsliv? Och vad kan vi som vuxna ta tag i när vi förstår hur vi kanske styrts .
Med humor och stor kunnighet beskriver Lennart Björklund hur platsen i syskonskaran kan påverka oss hela livet, men också hur vi ska tänka och hantera det.